fragor-och-svarFAQ – vanliga frågor och svar

Viktig information!

Alla hemsidans texter är ännu inte uppdaterade efter den nya nosologin som publicerades den 15 mars i tidsskriften AJMG (American Journal of Medical Genetics). FAQn är i behov av en uppdatering. Sidan med informationen riktat till vården är däremot redan uppdaterad med de senaste artiklarna. Välkommen att kika in där: För vården

Under tiden vi uppdaterar hemsidan, titta gärna på det här:
Webbinariet från den 15 mars om de nya kriterierna: EDS 2017 Classification
Presskonferens: The EDS 2017 Classification Press Conference at GBMC

Vi kommer att informera i ett nyhetsbrev när uppdateringar på hemsidan har skett så bli gärna prenumerant.

Informationsportalen för medlemmar >
Information riktad till vården >

  • Jag är överrörlig, betyder det att jag har EDS?
    Nej, det behöver inte betyda att du har EDS, majoriteten av de människor som är överrörliga har inte EDS. Men är du överrörlig och har problem p.g.a. detta, bör du söka vård för eventuell EDS-diagnos och för att utesluta andra diagnoser. Den vård som man sedan kan få är inriktad på att behandla symptomen eftersom man kan inte bota själva överrörligheten.

    Uppskattningen i nuläget är att > 20 % av hela världens befolkning är generellt överrörliga i en eller flera leder. Överrörlighet är cirka tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män, men även ålder och folkslag spelar roll. Barn och ungdomar är rörligare än vuxna, och människor från Asien och Afrika är t.ex. mera överrörliga än kaukasier. Av alla som är överrörliga har endast ett fåtal diagnosen EDS. Överrörlighet förekommer vid de flesta typer av EDS men generaliserad överrörlighet ser man främst vid hypermobilitetstypen (EDS-ht) och den klassiska typen. HMS (hypermobilitetssyndromet) är ett syndrom som också inbegriper överrörlighet och detta syndrom kan vara svårt att särskilja från EDS-ht.

  • Hur vanligt är det med EDS?
    Uppskattningen av hur många som har EDS varierar mycket och det beror även på hur man använder diagnoskriterierna. Ibland inkluderar man HMS (hypermobilitetssyndromet) fullt ut, ibland inte, och det gör också att siffrorna kan variera. Just nu pågår ett stort arbete bland EDS-specialister och läkare för att komma fram till nya diagnoskriterier som ska gälla internationellt. Under 2017 hoppas vi kunna presentera mer exakta siffror.
  • Vad är överrörlighet/hypermobilitet?
    Hypermobilitet och överrörlighet är samma sak. Ordet hypermobilitet kommer från det grekiska ordet ”hyper” som betyder ”över” och det latinska ordet för rörlighet ”mobilitas”. Hypermobilitet innebär att en led har större rörelseomfång än normalt.
  • Hur ställer man diagnosen EDS?
    De två vanligaste typerna av EDS är hypermobilitetstypen (EDS-ht) och klassisk typ. Dessa diagnostiseras genom kliniska iakttagelser – undersökningsfynd, anamnes och familjehistoria. I nuläget ligger ansvaret för diagnostisering av de vanligaste typerna hos primärvården. Ibland händer det att en patient endast får EDS-diagnos men utan typbestämning. Detta innebär ändå att man antingen har klassisk eller hypermobilitetstyp. Typbestämningen har inte alltid något mervärde eftersom man endast behandlar symptomen.
    Om det finns misstanke om den ovanliga vaskulära typen (VED) skickas en remiss till klinisk genetik. Övriga extremt sällsynta typer remitteras också till klinisk genetik.

    OBS! Klinisk genetik utreder inte klassisk typ och överrörlighetstypen eftersom klinisk utredning är möjlig.

    Hypermobilitetstypen
    Är den i särklass vanligaste typen som enbart går att diagnostisera kliniskt i nuläget (genen eller generna ej identifierade). Samma sak gäller HMS (hypermobilitetssyndromet, se "Vad är HMS") som har samma eller liknande symptombild men i nuläget går under egna kriterier och en särskild diagnoskod. Gränsdragningen mellan dessa diagnoser är svår och diskussioner kring om dessa ska ”slås samman” pågår just nu.

    Klassisk typ
    Den näst vanligaste typen. Kan i hög grad detekteras via gentest eller hudbiopsi, men ofta väljer man ändå klinisk diagnostisering. Detta beror på att den hyperelastiska och sköra huden brukar vara relativt lätt att känna igen och genetiska tester har då inte något mervärde. När man söker för besvär relaterade till den typiska huden kan hudläkare ofta ställa diagnos.

    VED (vaskulär EDS)
    Om det finns misstanke om den vaskulära typen skickas i första hand en remiss till klinisk genetik. Det förekommer även att primärvården skickar blodprov/hudbiopsi för analys. I familjer där det redan finns en diagnos kan det i vissa fall räcka med en klinisk utredning.

    Övriga sällsynta typer
    Typer utöver ovan nämnda diagnostiseras genom blodanalys/hudbiopsi och hamnar sällan eller aldrig inom primärvården med frågeställningen EDS. Vissa typer är så pass ovanliga att det endast handlar om ett fåtal fall/familjer i hela världen.

    Verktyg för diagnostisering av EDS
    Verktygen för diagnostik är Villefranche-kriterierna och Beightonskalan. Beightonskalan ger ett "mått" på om det finns överrörlighet i både stora och små leder samt i ryggraden. Villefranche-kriterierna innehåller sex olika typer uppdelade efter karaktäristiska symptom och genavvikelser. Utöver dessa sex typer finns det även några extremt ovanliga, där endast ett fåtal människor i världen har respektive typ.

    Tyvärr är både diagnoskriterierna och "mätverktyget" i behov av en uppdatering och ett förtydligande, detta för att underlätta och tydliggöra diagnostiseringen av överrörligheten. Under EDS-konferensen i New York i maj 2016 diskuterades detta, och förhoppningsvis har vi nya kriterier under våren 2017.

    Tips! Att tänka på när du väntar på din utredning
    Diagnosen leder ofta till en ökad förståelse för den komplexa multisystemsproblematik som du med misstänkt EDS förmodligen har. Men vad man inte får glömma är att det som egentligen är det viktigaste är den symptomatiska behandlingen. Både med och utan diagnos är det symptomen man behandlar. Se till att detta görs parallellt med en eventuell utredning. Du behöver inte vänta på diagnos för att få hjälp!

  • Vad är EDS?
    EDS är ett syndrom orsakat av genetiska defekter som påverkar kroppens kollagen (se "vad är bindväv och kollagen").
    Med ett syndrom menar man att det förekommer ett brett spektra av symptom som alla pekar mot en och samma gemensamma nämnare. Enkelt förklarat kan man se orsaken till syndromets uppkomst som "navet" i ett paraply. Pinnarna som löper ut från navet är symptomen. När paraplyet är uppfällt, ser man helheten och att samtliga pinnar utgår från samma ställe. När EDS diagnostiseras måste paraplyet fällas upp för att man ska kunna se helheten. Enskilda symptom var för sig är inget syndrom.
  • Vad är HMS?
    HMS (hypermobilitetssyndromet) liknar på många vis EDS-ht som är den vanligaste typen av EDS. Dessa syndrom är två helt olika diagnoser i dag med olika diagnostiseringsverktyg. Inget av syndromen har kartlagts genetiskt.
    Vad som egentligen skiljer dessa två syndrom åt diskuteras flitigt, men i dagsläget så anser många att HMS är en lindrigare form av EDS-ht. Detta innebär att det kan vara svårt med gränsdragningen, särskilt för läkare som kanske inte har träffat så många EDS- och HMS-patienter. Ett exempel är när man inom samma familj har personer där den ena uppfyller kraven för EDS-ht, men den andra inte gör det utan diagnostiseras med HMS istället. Två olika läkare kan dessutom bedöma graden av överrörlighet lite olika, dels beroende på deras olika erfarenhet av EDS/HMS, men även beroende på hur de tolkar verktygen.

    EDS Riksförbund ser ingen anledning att i dagsläget göra skillnad på HMS och EDS-ht. De texter som handlar om EDS-ht och tillhörande problematik gäller även de med diagnosen HMS. Förbundet har tidigare inte lyft fram patientgruppen HMS tydligt, vilket har gjort att de har hamnat ”lite utanför”. Vi hoppas att symposiet som hölls i New York i maj 2016 resulterar i någon form av tydliggörande mellan dessa syndrom. HMS-diagnostiserade kommer alltid att vara välkomna i förbundet.

    Spekulationer
    Diskussionerna patienter emellan kan ibland vara ganska livliga, men många tycks vara överens om att HMS och EDS-ht endast skiljs åt gällande svårighetsgrad, men ibland inte ens det. Expertisen talar om en eventuell sammanslagning av dessa två diagnoser. Detta skulle innebära att diagnosgruppen EDS-ht som redan är en majoritet, blir ännu större och med stora variationer gällande hur hårt man har drabbats. Vad man kommer fram till vet vi inte, det finns argument både för och emot en hopslagning. Vi får helt enkelt invänta de nya riktlinjerna som förhoppningsvis dyker upp under 2017.

    Någon som under flera års tid har ”propagerat” här i Sverige för att uppmärksamma både HMS och EDS-ht är Dr Eric Ronge. Eric är sedan årsmötet 2016 en av styrelsens medlemmar.
    Vad han skriver kan du läsa om här:
    https://ericronge.se
    http://hypermobilitet.se

  • Går EDS att bota?
    Nej, man föds med EDS. Symptomen visar sig oftast tidigt i livet, men det är inte ovanligt att man får diagnos först i vuxen ålder. Symptomen kan dock förändras och tillta under livet beroende på livssituation och andra omständigheter.
  • Vad är bindväv och kollagen?
    Bindväv är enkelt förklarat vävnad som binder samman andra slags vävnader (bind-väv). Bindväv är alltså en typ av stödjevävnad. Olika sorters bindväv fyller olika funktioner i kroppen och ser därför olika ut.

    Kollagen är ett av flera proteiner i kroppens bindväv. Kollagenet kan ses som "limmet" som håller ihop bindväven. Vid EDS är det i princip kollagenet som byggs upp felaktigt, vilket leder till problem. Problemen är olika för de olika typerna av EDS. Detta beror på att det finns många olika typer av kollagen och det i princip endast är en typ av kollagen som är påverkat vid varje EDS-typ.

    Det defekta kollagenet bidrar till att bindväven får en sämre hållfasthet och struktur just där det defekta kollagenet förekommer. Det defekta/drabbade kollagenet förekommer olika mycket i olika slags bindväv. Beroende på vilket kollagen, och var det i huvudsak förekommer, så uppstår karaktäristiska symptom eller drag. Ett exempel är den hyperelastiska huden som man ser vid klassisk typ av EDS och som också är ett av huvudkriterierna för den typen. Vid klassisk typ är alltid hudens elasticitet och förmåga att läka mer eller mindre påverkad. Kollagenet som är defekt vid klassisk typ har en betydande roll/förekomst i just huden.

    Ungefär en tredjedel av den mänskliga kroppen består av bindväv och därför uppstår ett multisystemengagemang där symptomen får en stor bredd och utspridning av varierande grad när bindväven inte är som det ska. Exakt hur defekten uttrycker sig påverkas också av övriga genetiska anlag, samt livsstil och de påfrestningar som kroppen utsätts för under livet. Variationerna är stora både inom samma familj och från individ till individ.

  • Kan man bli bättre genom att tillföra kollagen?
    Nej, EDS beror på genetiska avvikelser och kan inte stärkas genom kollagen i tablett-, kräm- eller pulverform. Genfelen gör att en viss byggmanual för kollagenet är felaktig och denna information finns i varje cell. Även om du tar kollagen i tablettform, pulver eller kräm, kommer detta att brytas ner i kroppen och sedan byggas upp enligt den felaktiga manualen.

    Även om kroppen skulle ta upp och på något vis kunna dra nytta av kollagenet, ligger felet i själva uppbyggnadsprocessen, varpå det skulle krävas en omprogrammering av genen för att den felaktiga byggnaden av kollagenet ska upphöra. Detta kan varken tabletter, krämer eller pulver som innehåller kollagen åstadkomma.

  • Hur hittar jag en EDS-specialist?
    Specialistbegreppet är skyddat genom lagen och vem som helst får inte kalla sig för specialist. Några EDS-specialister finns egentligen inte, men det finns läkare som helt eller delvis ägnar sig åt de vanligare typerna av EDS (HMS inkluderat).

    De som ofta kallas "specialister" av andra patienter är neurologer, ortopeder, allmänläkare, hudläkare osv. som är lite extra pålästa och har träffat fler EDS- och HMS-patienter än en genomsnittlig läkare. Ansvaret för att diagnostisera EDS ligger dock hos primärvården och det är i frånvaro av expertteam också lämpligt att primärvården fungerar som ”spindeln i nätet” för denna patientgrupp. Med en bra husläkare, och lite extra tålamod för att det kan ta tid att utreda allt och bygga upp en bra relation, kommer man ofta långt! Den ovanliga vaskulära typen (VED) samt övriga sällsynta typer ska remitteras till klinisk genetik men följs sedan upp av specialister inom olika områden.

    Diagnosen EDS tillhör ingen specifik enhet som exempelvis reumatikern som hör hemma hos reumatologen. EDS är ett syndrom orsakat av felaktigheter vid uppbyggnaden av kroppens stödjevävnader och symptombilden är komplex och bred, därför behöver man ofta träffa specialister från ett flertal områden under livets gång. Av den orsaken är det svårt att "passa in" under ett tak. Det finns ingen enhet som har kompetens på alla områden, men vårdplaner för EDS- och HMS-patienter börjar dock dyka upp på flera ställen i landet. Västervik är ett exempel som har haft en vårdplan under flera år. I Linköping har man också satsat lite extra på EDS-patienterna och där finns det numera ett särskilt team. Många väljer att söka sig till de ställen där man vet att kompetensen är något högre. Man får dock räkna med lång väntetid. Hos EDS-teamen är man oftast bara patient under en begränsad tid innan man bollas tillbaka till primärvården.

  • Vad gör jag om vården inte lyssnar på mig?
    I Sverige har vi fritt vårdval, dvs. rätt till egenremiss och fritt vårdval inom primärvården, så du kan på egen hand söka dig till vilken läkare eller vårdcentral du vill.

    När det gäller diagnostisering av EDS (hypermobilitetstypen och klassisk typ) samt HMS så ligger ansvaret i nuläget hos primärvården. Vem som behandlar patienten kan dock variera eftersom det beror på symptombilden. De mer ovanliga typerna ska remitteras vidare till klinisk genetik för bedömning och typsättning, men primärvården kan och får beställa gentest för den vaskulära typen. Kostnaden tillfaller då primärvården (din vårdcentral).
    Om du inte får gehör eller om du anser att du inte får rätt bemötande kan du göra följande:

    Lämna synpunkter och klaga
    Om du är missnöjd med bemötandet eller anser att du inte har fått rätt vård, har du rätt att klaga och lämna synpunkter. Det är bra att i första hand vända sig direkt till den läkare eller annan vårdpersonal som har undersökt och behandlat dig. Ofta kan missförstånd och oklarheter redas ut på detta sätt. Du kan också vända dig till chefen vid den enhet som du har besökt. Det kan vara bra att be om ett skriftligt svar för att undvika missförstånd.

    Ta hjälp av patientnämnden
    Patientnämnden, eller förtroendenämnden som det heter i vissa landsting, ska finnas i alla landsting och regioner. Man kan ringa eller skriva till patientnämnden/förtroendenämnden.
    Av dem kan du till exempel få hjälp med:

    information om hur du kan klaga
    att berätta för de ansvariga vad du har varit med om i vården
    kontakter med vårdpersonal
    att hitta till rätt myndighet

    Källa: Om man inte är nöjd med vården (1177)

    Second opinion
    Regler om rätten till en ny medicinsk bedömning (second opinion) framgår av hälso- och sjukvårdslagen samt patientlagen. Ditt landsting ansvarar för att informera dig om din rätt till en ny medicinsk bedömning, vilket gäller om man har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada.
    Källa: http://www.nfsd.se/Rattigheter-och-skyldigheter/Brukare/Halso---och-sjukvard/Patient-eller-anhorig/Ny-medicinsk-bedomning-second-opinion/

    Övrigt
    Primärvården kan ibland själva få problem med både behandlings- och diagnostiseringsremisser som skickas tillbaka. Om primärvården inte kan lösa detta internt, kan din läkare rikta frågan om vem som bör ansvara för diagnostisering och behandling av patienten till hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning.

    Det finns ett fåtal ganska nystartade team i landet som specialiserar sig på Ehlers-Danlos syndrom. Som patient har man möjlighet att skicka en egen vårdbegäran (kallas också för egenremiss). Denna bedöms på samma sätt som en läkarremiss. Kontakta den mottagning som du vill komma till för mer information kring vad de vill ska stå med på din egna vårdbegäran. Observera att egen vårdbegäran inte kan skickas till röntgen eller andra undersökningar (blodprover etc.).

    Vid misstanke om de riktigt sällsynta typerna av EDS ska man remitteras till klinisk genetik och om detta inte sker så kontakta i första hand din läkare för att få en förklaring till orsaken. Om du som patient efter detta ändå anser att det finns skäl att misstänka en ovanlig typ av EDS, har du möjlighet att kontakta klinisk genetik på ditt närmaste universitetssjukhus.

    Tips!

    I lokala EDS-grupper på t.ex. Facebook kan man ofta både finna stöd och tips om vård i det område man bor. Läs mer på fliken medlemsträffar: Medlemsträffar

    Nya patientlagen och dina möjligheter och rättigheter i vården:
    http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Patientlagen/

  • Var hittar jag bra information om EDS?
    Utöver den information som du hittar här på förbundets hemsida finns det även information hos Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/ehlers-danlossyndrom

    Vetenskapliga artiklar och publikationer skrivs oftast på engelska och översätts sällan i sin helhet. Är du intresserad av att ta del av mer vetenskapliga texter kan du använda dig av sökfunktionen Google Scholar (https://scholar.google.se/) eller gå in direkt och sök på PubMed (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed).

    Även här på hemsidan hittar du länkar till vetenskapliga artiklar:
    Sida med vetenskapliga artiklar/material
    Behärskar du andra språk utöver svenska finns det många utländska patientföreningar med bra information. Här hittar du några: Sida för länksamling

  • Hur får jag tag på en bra fysioterapeut?
    Man behöver inte remiss för att få komma till en fysioterapeut (tidigare hette det sjukgymnast), det räcker att ringa och boka en tid. När du bokar kan du alltid fråga om någon på mottagningen har erfarenhet av EDS- och HMS-patienter om du tycker att det känns viktigt. Att hitta en fysioterapeut som är specialiserad på dessa syndrom kan vara något av en utmaning, men eftersom överrörlighetsproblematik inte bara förekommer vid EDS så har alla fysioterapeuter utbildning beträffande överrörlighetsproblematik och ska kunna hjälpa dig med stabiliserande träning/behandling för dina leder och muskler.

    Det som kanske kan vara lite problematiskt vid EDS och HMS är att ingen individ är den andra lik och att symptombilden är komplex. Utöver led- och muskelrelaterade besvär så kan t.ex. trötthet och besvär från autonoma nervsystemet även påverka träningen negativt. Att hitta en fysioterapeut som förstår helhetsbilden kan därför ibland vara svårt, samtidigt som fysioterapeuterna ofta är de första att uppmärksamma överrörligheten, vilket då kan bli startskottet för en EDS- eller HMS-utredning.

    Tips!
    Istället för att fokusera på att finna någon som är specialiserad på EDS, sök efter en fysioterapeut som du känner att du kan kommunicera med och komplettera med arbetsterapeut, eventuella hjälpmedel och en bra läkarkontakt. Det finns inga genvägar eller snabba lösningar och vad man behöver för hjälp eller resurser måste bedömas individuellt.

    Fråga din fysioterapeut efter BK (basal kroppskännedom) eller liknande tekniker. BK är enkla rörelseövningar anpassade efter människans anatomiska förutsättningar och rörelsemönster. Det kan vara en bra start för din fysioterapeut, men även för dig själv, att lära känna din kropp, dess kapacitet och begränsningar.

  • Kan man få ekonomisk hjälp när man har tandproblem?
    Det finns flera olika statliga tandvårdsstöd och ett som landstinget ansvarar för. Börja med att prata med din tandläkare eller läkare för att se om du kan ansöka om något av dessa.

    För att ansöka om stödet krävs att läkaren/tandläkaren fyller i särskilda blanketter beroende på vilket stöd man ansöker om. Man är inte per automatik berättigad till tandvårdsstöd när man har EDS-diagnos utan varje ansökan bedöms individuellt.
    Lästips:

    Tandvårdsstöd
    http://www.socialstyrelsen.se/tandvard/tandvardsstod

    http://www.socialstyrelsen.se/blanketter/Documents/blankett-lakarintyg-sarskilt-tandvardsbidrag.pdf

    Om man inte har råd med tandvården:
    http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Regler-och-rattigheter/Om-man-inte-har-rad-med-tandvard/

    Högkostnadsskydd för tandvården:
    http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Regler-och-rattigheter/Tandvard-nar-man-ar-over-20-ar---statligt-tandvardsstod/#section-1

    Rättigheter inom tandvård:
    http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Regler-och-rattigheter/Rattigheter-inom-tandvard/

  • Vågar jag bli gravid när jag har EDS?
    Här finns inga generella rekommendationer förutom att vaskulär EDS (VED) kan innebära allvarliga risker för både barnet och mamman, därför rekommenderas att man planerar en graviditet i samråd med läkare. Risken för allvarliga komplikationer är som störst när mamman inte vet om att hon har VED och därmed inte står under läkares uppsikt.
    Samma rekommendationer som i övrigt gäller vid kirurgiska ingrepp ska tas i beaktande inför ett eventuellt kejsarsnitt (gäller alla typer av EDS).

    En graviditet innebär alltid vissa risker och är en stor påfrestning för kroppen oavsett om man har EDS eller inte. Det viktigaste är att utgå från hur man mår kroppsligt och om man tror att den extra belastning det innebär att bära och föda ett barn är något man orkar med. Är du orolig bör du prata med din läkare och framför allt, lyssna på din kropp.

    Risken att barnet ärver mutationen är vid de vanligaste typerna 50 % oavsett om det är mamman eller pappan som har diagnosen, men ärftlighetsfaktorn är i regel inget hinder för att skaffa barn. Sedan ska man inte glömma bort att småbarnstiden är underbar men tuff för de allra flesta.

  • Blir man automatiskt sämre vid eller efter en graviditet?
    Nej, men en graviditet innebär alltid en belastning för kroppen. Foglossning eller andra graviditets- och förlossningskomplikationer kan självklart påverka det allmänna måendet och hälsan negativt, särskilt om man kanske var i ganska dåligt skick redan innan graviditeten.

    Har man sedan tidigare problem med rygg, höfter och bäcken m.m. så finns det givetvis en ökad risk att belastningen kommer att påverka dig negativt. Men som med allt annat är vi alla olika och det går inte att förutse hur kroppen kommer att reagera. Det kanske inte alltid handlar så mycket om själva graviditeten, utan att kroppen helt enkelt utsätts för en ökad belastning (hormonell och fysiskt) både under och efter graviditeten. Ibland kan det kännas skönt att prata med andra som har EDS för att höra hur det har fungerat för dem, men ha då i åtanke hur olika vi är som individer, inte bara gällande arvsanlag utan hur vi lever våra liv och vilken typ av belastning våra kroppar utsätts för under livet.

  • Jag behöver hjälp i mitt vardagliga liv, vart vänder jag mig?
    Kommunens biståndshandläggare är en viktig person. Vissa landsting har även habiliteringscenter som ger råd och stöd för funktionshindrade. Arbetsterapeuter kan bistå med råd om lämpliga hjälpmedel för hemmet samt vissa ortoser (ledskydd). Hos försäkringskassan får du hjälp med handikappersättning, bilstöd m.m.
  • Kan jag söka fondmedel för att få ekonomisk hjälp?
    EDS-stiftelsen är bildat på initiativ av EDS Riksförbund och ändamålet är att stödja utbildningsinsatser till personer med EDS eller människor som på annat sätt kommer i kontakt med EDS, t.ex. närstående.
    EDS-stiftelsen

    Utöver EDS-stiftelsen finns många andra fonder där enskilda kan söka medel. Till exempel på din kommuns sociala avdelning, kyrkan, landstinget, högstadie- eller gymnasieskolan, fackföreningen, Lion's Club eller Odd Fellow.

    På sidan: https://www.globalgrant.com/ kan man registrera sig för att sedan kunna söka fonder bland tusentals olika. Det kostar en summa men det kan det vara värt. Vissa bibliotek har även egen inloggning som du kan få låna, men då kanske du får betala någon krona för eventuella utskrifter. Sök i första hand själv på internet och låt dig inte luras av de som tar betalt upp mot 500 kr för att göra en sammanställning åt dig, du klarar det precis lika bra själv!

    Ett gott råd: Om du inte söker får du ingenting!

Vill du hjälpa till?

Vi söker dig, medlem som icke medlem, vårdpersonal eller övriga eldsjälar som på något vis kan hjälpa oss att bli bättre. Vi är en patientorganisation som arbetar med små medel, helt ideellt och är därför alltid i behov av hjälp i olika former. Klicka right HÄR för att få veta mer.

 

Close